Tankar om kristen tro…

Vik hädan satan vilja jag skrika när jag läser dagen.se. Jag vet att jag inte får säga så. Men jag blir så ledsen när jag förstår vilken hycklare Helle Klein är!

Hon har stått och lovat att predika kyrkans lära rent och klart. Och hon går och bryter det löftet direkt med att återgå till redaktörskapet på Aftonbladet.

I Svenska kyrkan har vi män och kvinnor som är beredda att tjäna med hela sitt hjärta Jesus Kristus och Hans kyrka. Och dessutom för rätt mycket mindre pengar än det präster tjänar idag. Detta är inte Heller Kleins fel det är inte hon som halshuggas för detta brått. Utan Carloin Krok Stiftschef i Stockholm som har gått med på detta. Och övriga biskopar som hejat på och gått på biskopsmöte med Helle Klein som föreläsare innan hon var färdig präst.

Det Helle vill, behöver man inte vara präst för och det är inte frågan om någon kallelse. Jag hoppas att det blir en anmälan till domkapitlet och att de har civilkurages nog att avkraga Helle Klein.

Jag blir frustrerad och mycket agresiv. Min Gud min Gud Hjälp mig att släppa min harm! Amen!!!

Bloggar etiketter: arbete, biskopen, demokrati, dumt, helle klein, präster, skam, svenska kyrkan

Fader Dag skriver den här veckan om orättvisor i vår kyrka. När ska vi överge det skepp som sjunker?

Kyrkoordningen, biskopar som håller andra höjdare bakom ryggen som värsta romersk katolska pedofilhärvan. Biskopar borde avkragas för mindre! Det som är lite roande i denna historia är att det är få så kallade liberala kristna som höjer sina röster för de utsatta.

När ska vi som kristna ta vårt ansvar? Vi har ett ansvar att sprida evangelium men det tycks inte en fd Luther forskare förstå när han utnämnde en sexförbrytare som han enligt dagen faktiskt hade kunskap om var just detta, till kontraktsprost. Nej Nej Nej, Sådana biskopar har agerat emot sina biskopslöften. Det finns inget evangelium eller möjlighet att få Jesus Kristus känd när man agerar femtekolonnare.

Dessa män som håller andra män bakom ryggen på detta sätt borde inte få vara kvar i biskopskolegiet. Inte ens som emeritus. Jag har hört om biskopar som vill stoppa prästkandidater för mindre föreséelser, prästkandidater som skulle bli mycket bra präster.

Biskoparnas brott är större och hemskare än förövarens efter som de har hållit honom bakom ryggen.

Om inte Svenska Kyrkans ledning tar ett större – och öppet – ansvar för något snart så är det slut på det som kan kallas kyrka!

Bloggar etiketter: apostolisk succesion, bibel, blogg, dumt, idol, kristendom, kyrkan, skam

Idag får vi svaren i Svd, svaren på världens frälsning. Den nya jakten på framgång och rikedom. ”Ny?” tänker säkert många av er. Ja den är ny. Men innehållet i jakten eller drivkraften är inte ny. Egoism, bekräftelse behov, identifikations behov m.m. är inte nytt. Det som är nytt är informations flödet hur stor plats i hela Sverige världen universum det får.

Nå ja, för ca två tusen år sedan vadrad det omkring en man som har slagit alla före och efter honom kommand kändisar. Nämlingen Jesus från Nasaret. Han som inte steg upp i rampljuset för att han ville det utan för att var nödvändigt att gör det för att människan skulle få upprättelse för all ondska och självupptagenhet som människa ägnar sig åt. Jesus slår Marie Picasso med hästlängder. Hon kommer inte få några horder av människor som varje söndag världen över går till en plats för att fira hennes seger över de andra idoldeltagarna.

För er som inte viste det så har Jesus just det. Vist är tolkningarna och infallsvinklarna många men ändå går människor varje söndag.

Det finns de som påstår att vi kristna är dumma i huvudet för att vi tror något som inte kan stämma eller bara det att vi tror på en Gud gör oss korkade. Det tror jag inte alls snare så är det så att vi som tror och följer det vi tror på kan och blir ofta bekräftade och vi har större familjer (inte alltid biologiska) som fins där när vi behöver hjälp eller stöd i olika sammanhang. Senast idag kom en vän fram och talade om för mig att har bett för mig sista 6 åren. (jag hade det rätt jobbigt för ca 6 år sedan och framåt ett en stud)

Sådant värmer när gemskapen blir påtaglig. Att bli buren av många vänner för att de känner för mig oavsett om jag har gjort mig förkänt av det eller inte. Jesus lovar oss just det. Han lovar mig också att jag inte behöver skämmas för mina fel och brister bara jag ständigt jobbar på att förändra och förbättra.

Hans löfte håller. Det bär oavsätt hur jag ser på själva historien som bibeln berättar.

Bloggar etiketter: idol, marie picasso, självrannsakan, skam, Svd, Synd

”Jag vill ha” utbrister 21-åriga Amanda Edström trånande och slänger upp en svart handväska från Longchamp lite nonchalant över axeln. Hon älskar att shoppa och särskilt svag är hon just för dyra märkesväskor: Prada, Louis Vuitton, Chloé…

Jag känner igen mig! Det är precis samma utryck som jag själv kommer med som hörs i artikeln Svd. Jag behöver inte en ny märkesvara från Prada, men jag behöver en ny dator from Apple eller kanske en ny mobil, en iPhone! Jag fyllde år nyligen och fick då en iPod Touch som är en iPhone fast utan Phone. Och jag var fantastiskt glad – i flera minuter.

Det påminner mig om en annan tid i mitt liv när jag vistades på stadens krogar, drack exklusiv whisky (gärna ett centerliterpris på 160:-). Jag doftade och jag smuttade ända tills jag hade fått i mig ca 3 cl av den fina, dyra och ofta mycket goda whiskyn.

Men vilka pengar jag lade ner på dessa drycker och exklusiva drömmar om rikedom och status. Det som var tråkigt var att jag inte kunde stanna där. Jag behövde mer alkohol. Så jag bytte ner mig några prisklasser.

Inte hjälpte det. Nästa dag vara det Grappa som gällde, eller varför inte vin. Alltid något nytt exklusivt för att putsa på min mycket trasiga image. Inget hjälpte. Orden “Jag vill ha, NU” blev vanligare och vanligare. Man skulle kunna sammanfatta det med berättelsen som vi alla så väl känner igen:

“Det var en gång en helt vanlig 3-åring som var med mamma eller pappa och handlade. De passerade godishyllan och treåringen såg det där godiset som morfar alltid hade köpt. Barnet frågade föräldern ”Kan jag få?” Och den trötta, slitna, heltidsarbetande föräldern sa: ”Nej, Älskling inte idag”. Varpå barnet kastar sig på golvet och skriker och sparkar så att hela affären hör.”

Mycket enkelt uttryckt så var det precis det som utspelade sig i mitt huvud varenda dag. Och den trötta föräldern i mitt huvud orkade inte hålla ordning på mitt självupptagna barn som i tid och otid kastade sig ner på marken och skrek.

Vart vill jag nu komma? Jag tror att svaret är mycket enkelt, för att ankyta till många debatter inom våra kyrkor just nu. Just nu så låter vi 3-åringen styra vår kyrka. Det är inte rätt mot kyrkan. Rubriken på dagens inlägg skulle vara “Acceptans – Jakt efter livet med guldkant”. Man försöker acceptera så mycket som möjligt och man har till och med slutat att få ihop det med bibeln. ”3-åringen” skriker: ”Jag vill!” och kyrkan accepterar. Och accepterar och accepterar. Som en curlingförälder.

Bloggar etiketter: personlig utveckling, personligt, shoppig, skam, Svd

Hon skriver bra. Hennes resonemang hänger ihop utfrån hennes antagande. Jag läste lite av henne nu på morgonen. Jag blir arg, hur kan hon dra sådana slutsatser? Nu läser jag lite till nu blir jag ur förbannad. Jag har inte längre några argument.

Det går 10 minuter jag slutar tugga fradga. Jag börjar fundera vad är det som gör att jag blir så arg? Jo följande att genom att dra de slutsatser Liza gör så för att inkludera och vara kärleksfull så automatiskt så blir en ganska stor grupp Kristna exluderade som bestrå av både hetrosexuella och homosexuella. Om jag får vara med eller inte är inte ett problem efter som jag inte har någonstöre betydelse efter som jag alltid har känt mig utanför på något sätt. Det fins alltid något som gör att man/jag faller utanför. Och det är det jag vill diskutera. Synd helvete och Djäluvlen är för mig yterst verkliga.

Som det står i Onsdagens kompletorion ‘Bröder! Var vaksamma ty er fiende djävulen stryker ibland er som ett rytande lejon.’ Detta är ett relt faktum för mig. Som ytrar sig på olika sätt.

När jag nu funderar på vad som gör mig så arg. Så är det just det att jag faktist syndar. Detta går på en 0,00001 millesekunder så är skadan redan sked. Jag blir högmodig och tänker ungefär så här. ‘Hon missar ju det här, och det här och det här för att inte tala om det här. ‘ Och jag måste ställa mig på knä och be Gud min skapare Jesus Kristus min frälsare om att se och bryta med mina synder, Jag ber också om medvetenhet för att själv förstå när jag felar eller bryter Guds bud.

Nåja, nu har jag svalnat lite till och ser på vad som hände. Det skade inte Liza föräns möjligtvis när och om hon läser detta.Vem är då jag att stå upp och hävad det jag hävdar. Nej återigen säger jag det. Ingen alls. Vad lärde jag mig av denna morgons ilskeövning? Att jag kan synda även om jag inte ser någon som hälst fel i omständigheterna.

Bloggar etiketter: personlig utveckling, personligt, skam, Synd, vänskap