Tankar om kristen tro…

…ska väl inte jag vara sämre.

Det fins inga uppgifter som stödjer påståendet att Biskop Aborelius OCD skulle har talat med Vatikanen om h Dr J. Gardell.

Så det är bara trams från en person som tycks ha mer tro till titlar än till kunskap. Som heders Doktor behöver man nämligen inte ha kunskapen, man har gjort något som gör att man får gå om kring i cylinderhatt och låta.. Men arbetet för att lägga fram en avhandling har man sluppit.

Varför h Dr Gardell nu hänvisar till en av de ”förnämsta” institutionerna i Europa som för övrigt tydligen inte duger som teologisk skola för blivande katolska präster i Sverige så undrar man ju vilken status denna förnämsta institutionen har i resten av Europa utanför Lund och Sveriges gränser.

Dessutom talar h Dr J. Gardell om bannlysning. Nå jag tycker nog att man ska läsa på lite mer om vad bandlysning innebär och vad det är innan man säger att man är bannlyst. Bannbullor delas inte ut hur som hälst. Och jag är ledsen att säga att jag inte tror att h Dr J. Gardell har gjort sig tillräckligt ovän med vatikanen för att få en bannbulla. Men vad vet jag?

Det är många som tycker och tänker men det är några jag vill lyfta fram särskilt..

jj.n är som vanligt väldigt osaklig och använder sin argumentationsteknik för att få folk att tycka synd om h Dr J. Gardell och smutskasta allt vad klassisk kristendom heter.

Karin Långström Vinge kommer inte med något nytt från hennes sida… utan det samma sak som upprepar sig.

Signumbloggen kommenterar saken mer sakligt och det är trevligt att se dem i debatten.

Bluefree vet jag inte vad jag ska säga om .. SUCK är kanske adekvat.

app29 är på rättspär som vanligt kanske inte min kopp te men dock..

Och dagen rapporterar här.

Bloggar etiketter: biskopen, dumt, hbt, romerska katolska kyrkan

… Strax före semestern predikade jag… Den predikan gick inte att publicera för den producerades inte digitalt.. Och är det något jag inte gör i min postilla så är det lilla extraarbetet det är att skriva in min predikan i efterhand.. Det blir aldrig av.. Jag finner inte tid eller så är jag helt enkelt för lat för det… Men temat för dagen blev ”att inte döma”. Något som jag tror just nu är genomgående i min predikningar är fokus på vår lojalitet till Kristus, Och hur vi får små små hintar hela tiden om hur vi ska förhålla oss till varandra och andra.

Nå ja,, Hur som helst så tog jag upp äktenskapsfrågan. Det är ingen hemlighet var jag står i den frågan. Men min poäng denna söndag var inte slutsatsen om att äktenskapet ur ett kyrkligt och kristet perspektiv måste vara reserverat för Man och Kvinna eller om du så vill Kvinna och Man. Varför har jag talat om så många gånger så det går jag inte in på nu…

Utan det som var min poäng var att om jag är mot samkönade äktenskap för att jag tycker att det är äkligt eller för att jag mår illa när jag ser män som håller handen och vänslas.. så då är jag helt enkelt fördömande för då lägger jag en värdering på dessa människors val i deras situation. Om jag däremot är motståndare pga att min förståelse av bibeln är sådan så är det faktiskt inte så att jag dömer.. utan jag följer en föreskrift som är det ända vittnesmål vi har om hur Gud ställer sig i frågan. Det betyder alltså att jag kan mycket väl känslomässig tycka att Gud är mossig som inte förstår bättre eller att det är idioti att bibeln talar om sexuella relationer på det viset. Men det är åndå så det står och jag kommer inte runt det..

Min förståelse av kristendom är att följa honom och det vi har av honom, den som vi ofta kallar för den nya Adam. Han som blev sänd att rädda världen och för att återlösa världen. Det har alltså väldigt lite med att göra vad jag personligen tycker, känner och vill tolka skrifen. Och det som är problemet i den här frågan är inte samkönade äktenskap eller inte.. utan att det får vidare konsekvenser av hur vi får tolka, tycka och handskas med skriften.

opps nu kom jag in på frågan igen.. Förlåt det var inte meningen.. Min poäng var i alla fall följande.. att om någon tror att jag anser mig vara finare eller bättre en någon annan så känner man inte mig.. Och tror någon att jag anser att det fins någon som är större syndare än jag eller någon som begår större synder en mina har inte lyssnat tillräckligt på mig och min förklaring till varför jag står där jag står..

Har du nu läst så här långt är min meningsmotståndare så ska jag bara säga en ska till om vad jag säger i detta ämne från predikstolen. Jag säger alltid när jag har den här frågan uppe att det är upp till var och en av oss att fatta ett eget beslut i denna fråga efter som det är en stor och komplex fråga. Men jag måste ändå säga vad jag tror och står för.. För det är jag som predikar och min uppgift är att förkunna ordet och kyrkans lära rent och klart.. För att kunna göra det så måste mina börder och systrar veta var jag står, efter som detta är en fråga som berör alla och alla har möjlighet att välja sida så måste vi predikanter vara tydliga i frågor som denna.. Men fortfarande lämna öppet för att andra åsikter än våra egna..

Nå ja några tankar innan jag gick i sång i kväll..

Bloggar etiketter: äktenskap, bibel, hbt, personligt

Jag är alltid dom, dom andra, även om jag kallar oss för dom när jag pratar. Temat är att inte döma.

När jag säger att homosexuella, bisexuella som lever i samkönade relationer är synd. Så dömer jag inte. Jag kan inte göra det!

Jag är inte bättre på något vis. Snarare är jag sämre, en större syndare i mina tankar ord och gärningar. Jag har skrivit om äktenskapslagen (den värdsliga) och jag tycker att vi ska ha lag som är lika för alla oavsett vem jag väljer att leva med.

Men så kommer vi till det som är svårt att accepterar. Nämligen bibeln och kyrkan. Vi har inte möjlighet att göra det svenska kyrkans ledning och politiker vill. Det fins inte utrymme för det i Kristendomen utan att bli något annat.

Men jag förstår argumenten men det gör inte att de är rätt eller det som vi ska göra bara för att jag äntligen förstår.

Jag har nära vänner, mycket nära vänner som är homosexuella och bisexuella som lever i samkönade relationer. Och när jag möter dem på stan blir jag glad. Det är med glädje jag ser på mina bröder och systar. Orsaken är många till min glädje. Att se vänner slippa leva i ensamhet. Att se två människor visa ömhet och omtanke om varandra på ett djupare plan än gemenman. Det är en glädje att se och få vara med att del. Jag blir glad och varm i mitt hjärta.

Men och nu till det riktigt allvarliga i denna debatt.. Det är ett par ord/fraser som ständigt kommer tillbaka i den här debatten och några av dem är rättigheter, känsla, all kärlek är från Gud. Och det är här problemet börjar. För det första så är det allts vår känsla som Gud ska anpassa sig till. För det andra så är Gud en instans vi kan vända oss till för att få våra rättigheter bevakade. Och för det tredje så fins det inte längre någon annan kärlek än den sexuella.

Vilka alla är fel och i grunden något som inte hör hemma i en Kristen Kyrka eller i teologisk diskussion. fokus måst vara det omvända! Vad vill Gud. Jag har inga rättigheter i förhållande till Gud och kyrkan. (har jag det så är det inte längre kyrkan.) Det är en nåd att få tillhöra. Det är en ytterst exklusiv klubb att vara kristen.

Det fins inget inklusivt i kristendomen mer än inbjuda. Du är välkommen! Som du är men kom ihåg att frälsningen fins bara för dem som omvänder sig!

Alltså fins det bara en väg till det eviga livet och det är att försöka ända sitt liv med Guds hjälp. Jag är inte bättre. Gud älskar inte mig mer. Utan Gud älskar dig och mig lika mycket. Gud respekterar dina val. oavsett om du väljer att leva i sammkönade relationer eller inte. Det är inte det hänger på. Det hänger inte häller på om du lyckas avstå från sexuella relationer utanför äktenskapet (mellan man och kvinna), utan att du har en uppriktig vilja att leva så i förhållande till Gud.

Om du skiter i Gud så behöver du inte ta åt dig! För då handlar ditt liv bara om dig och dina rättigheter. Ditt ego är det som då står i Centrum. Jesus står i Centrum av mitt liv när jag lever det som bäst.. och jag faller dagligen och blir precis som alla andra en del av dem som inte är med på tåget mer än i min innersta vilja.

Nu händer det saker i hela den kristna kyrkan världen över och allt går mot en personlig egofixering som inte bara excluderar personer utan också excluderar GUD! Omvänd er och tro evegelium så ska ni bli fria från Synden och er vilja ska formas efter Guds vilja. Vilket är det som måste stå i Centrum för varje kristen människas liv.

Lehman reagerar. Dagen 1 2 3

Bloggar etiketter: hbt, omvändelse, personligt, sexualitet, självrannsakan, Synd

Sitter här i min lilla lägenhet i Lagan, där jag bor och funderar över kyrkans framtid. Måste ju säga att jag blir frustrerad. Riktigt frustrerad. Det är som ingen eller rättare sagt väldigt få vill se problemen så som jag ser det. Har jag fel eller prioriterar jag fel saker i kyrkan?

De sista 5 årens problem kan sammanfattas i några centrala frågor för den kristna gemenskapen som kyrkan ändå är.

1. Det kyrkliga äktenskapet och människans sexualitet…

2. Dopet och dopkravet för att delta i Nattvarden.

3. Politikens plats i kyrkan.

4. Kyrkans roll i den världsvida kyrkan.

5. Objektiv eller subjektiv sanning.

6. Anpasslingen till samhället.
(Listan kan göras lång)

Jag känner mig rätt ensam efter som de röster som höjs, som delar mina slutsatser, inte delar min skäl till mina slutslutsatser. Som du vet har jag skrivit många gånger om samkönade äktenskap och säger ständigt att det är otänkbart i kyrkans regi. Men det har inte med homosexualitet att göra. Det har att göra med vad äktenskapet är för något. Ett skäll som ofta framhålls till förmån för samkönade äktenskap är att äktenskapet är inte något annat än en världslig ordning som kyrkan har antagit. Men det tror vi inte i Svenska Kyrkan och de som påstår det måste nog läsa inledningsorden igen. Det fins två alternativ i Svenska Kyrkans Handbok och dessa lyder så här (första delen bara):

alt 1: Äktenskapet är en Guds gåva instiftat till samhällets bestånd… osv osv

alt 2 Äktenskapet är ett heligt förbund förordnat och välsignat av Gud.

Dessa är alternativen talar båda om att det är Guds ordning och samhällets. Som kyrkan och paren förvaltar till och för samhällets bistånd. Slutsats är alltså att det är inget vi kan göra åt om vi kallar oss Kristna och tror som kyrkan lär som vi står i. Att påstå något annat är helt enkelt inkonsekvent och felaktigt. Efter som vi tror och lär så som vi firar gudstjänster.

Dopet och kravet att vara döpt för att få ta emot Kristi Kropp och Blod är inte en så stor fråga än men det kommer att bli snart. Det är redan så att det surrar i Pastoralistitutes korridorer i Uppsala. Och när det surrar där så kommer det snart till resten av vår kyrka. Det går liksom inte att värja sig för alla galna upptåg som kommer där ifrån. Men kunskapen och förmågan att se det heliga fins inte där åtminstone inte om man får tolka de intryck som proklameras där.

En lärare i liturgi lär ha sagt att hålla ihop tummen och pekfingret under bön, efter beredelsen var en sexuellt vulgär rörelse, och så får man som präst inte göra. Ett sådant påstående är tecken på att två möjligheter fins, det ena är att hon inte kan något om liturgin och borde alltså inte ha det jobb hon har eller att hon mycket väl viste vad det betyder och där med hädar hon och borde därför. Det fins alltså inget mellanting om hon inte gör avbön. Det var ett exempel på deras okunnighet. Åhh förlåt, jag glömde ju tala om vad det faktist betyder.. jo prästen för ihop fingarna för att inga smulor av Kristus själv ska flyga runt och hamna på golvet.

Logiken är här mycket enkel Jesus Kristus är Gud själv och han har sagt att detta är hans kropp och hans blod. Om vi som kristna tro Jesus så kan vi inte handskas hur vi vill med Nattvarden och dess element. För då är det så det är..För det har Gud sagt. Och oavsätt vad jag själv tror (efter som kyrkan lämnar utrymme till meningsskiljaktigheter) så infogar jag mig i den ordning som är bevarade av det som är heligt och visar på korrekt vördnad. Efter som allt misshagade och misshandlade av oblater och vin i nattvarden måste ses som lika allvarligt eller enu allvarligare än gravskändning. Efter som Gud har sagt.

Vad jag och du tror blir alltså sekundärt här gäller det som Jesus har sagt om vi ska kunna kallas för Kristna. Nå lugn nu mina börder och systrar i Kristus som inte står i min liturgiska tradition vördnad kan visas på många sätt och mitt är inte allena rätt.

Och den subjektiva sanningen som vår Ärkebiskop Emeritus K-G Hammar pläderade för är för mig fullständigt absurt. Gud är Gud och därför fins det bara en sanning och det är Gud. Om jag nu inte tro på att Gud är Gud och där med Sanningen så är man helt enkelt inte kristen. Fader K-G du får ursäkta men det är en herisi du far med. Och den är så förrädisk efter som det låter sund ur ett filosofiskt perspektiv. Och nu är man på väg att gör liknande saker igen och igen. Denna gång med äktenskapet och nästa gång så är det nog äktenskapet igen. Varför ska nu begränsa äktenskapet till ett monogamt förbund? nej låt oss gifta oss med så många vi vill och med vilka vi vill.. Kanske jag kan få gifta mig med min katt..

Eller varför inte med mig själv. Jag lever ju ensam och har för avsikt att göra det resten av mitt liv (Detta är förstås undantaget min son får mitt tidigare äktenskap. Han får alltid komma och bo hos mig!). Bara jag och min katt. Nej, jag blir så upprörd och frustrerad över att det inte är så klart och tydligt för andra som det är för mig. Gud har givit mig nåden att slippa vara osäker på hur det ska vara.

Det betyder dock inte att min intuition alltid är rätt!

Bloggar etiketter: äktenskap, hbt, kyrkan, mässa, personligt, svenska kyrkan

I dag fick jag kommentarer av författaren till den artikel som stal rubriken ifrån. Hennes rubrik på kommentaren är ”Du och jag” Mitt svar ”Nej det tror jag inte alls!”

En liten tanke. Så länge religiös diskussion tar sig rätten att definiera vem man får ha sex med,är sexualiteten en angelägen fråga. Speciellt eftersom det sker kränkningar på den fronten. Också i församlingssammanhang.

Det som är intressant är att jag har en helt annan slutsats än författaren nämligen att vilken frivillig organisation jag tillhör som jag själv har valt att tillhöra får ha åsikter om min sexuella aktivitet eller moraliska livshållning. Min slutsats är att homosexuella och andra som vill ändra kyrkan borde vara tysta och inte kräva något. Och inte bli så hotade av kyrkans åsikter. Att tala om kränkningar är helt utan fog och framförallt okristet att anklaga kyrkan för detta. Efter som kränkningen sker pga att någon anser att något är som det står i bibeln. Om bibeln är kränkande bli New Agare. Att formatera tror till något som passar mig mitt liv efter mina egna förhållanden är att bryta gemenskapen och ställa sig själv utanför.

Personligen förstår jag känslan i det du utbrister i ditt blogginlägg. Var och en har rätt att skydda sig mot för den tröttsam information.

Min fråga blir nu gör du verkligen det? Det är ju bara människor med pro hbt som uppför sig så. Och skriver det på alla andras näsa.

Sexualiteten som det sätt vi är på. Människor. Är inte bara att ”ha” sex.Det är vad vi är. Då livet strömmar igenom oss.

Det här är det löjligaste påståendet jag har hört på länge. Alla väljer själva om de vill vara slavar under sin sexualitet alltså låta sig vara sin Sexualitet.
Det är INTE vad vi är!
Livet strömmar genom oss när vi väljer att tjäna andra framför oss själva. Och att låta driften vara det som är jaget är att lämna sin omgivning bakom sig.

Bloggar etiketter: hbt, kristendom, kyrkpressen, sexualitet