Tankar om Kristen tro…

Bara en annan blog om Kyrkan och tron…

Arkiv för kategori ‘GSMs-Postilla’

Jul natten i Berga kyrka 2009

Lämna en kommentar

Nåd och frid från Gud vår Fader, Herren Jesus Kristus och den helige ande vare med Er alla!

Barnet i krubban, Josef och Maria och alla djuren var samlade…

vilket typisk början på en julnattspredikan…
Är ni här för att höra på en torr och tråkigt predikant som mig?
Eller varför är ni här?
Frågan är retoriks, det vill säga att jag är inte själv så intresserad av just svaret!
Utan mer intresserad av att du ska fundera på varför du är här…

Oavsett anledning är du lika välkommen!

Med tanke på doften här inne så är det några som redan har smakat på julglöggen…

Och vet ni?

Det är i sin ordning!

Vi behöver alla tillfällen i livet för att fira och vara med familjen en stund..
Nå det är också en av de dystraste högtiderna i vårt land med mycket tragiker ensam och hemlösa är extra utsatta helger som just jul som är så baserat på att vi har en familj.

Och det är familjens högtid detta.. Men det handlar inte om familjen där hemma eller som vi har med oss hitt till kyrkan.. Det handlar om den Heliga familjen. Precis som i inledningen av min predikan så står barnet i krubban med hans Moder och världsliga fader i centrum för natten vi firar här och nu.
Gud blir människa och tar sin boning ibland oss… fransen kanske känns igen.. Det handlar om glädjen över att ett barn har kommit till och vi har ju facit vi vet vad barnet ska bli av och hur det kommer att gå.. men det vet inte hans föräldrar… Maria som blev Guds moder var ca 13-14 år nu när Jesus födds.
Vilken pers.. Ångesten oron måste vara gigantisk…
Hur kände ni som är föräldrar det första gången?

Just i natt  ligger fokus på Jesusbarnet..

Ni vet hur det är när ett barn tar sin boning ibland oss..
Det vackraste barnet i världen.
Kärleken och känslan till detta barn är ovillkorlig kärlek..
Om detta hade hänt i vår tid i vårt samhälle så kunde det ha sätt ut så här.. 0m några dagar hade Josef hade tagit bilen in till Ljungby för att fika med polarna på Cafe 13 eller Roddys (kondis i Ljungby). Han hade haft med sig en bild på sin son något i still med denna..
Och visat kompisarna. stolt hade han visat upp JESUS och han hade kanske också sagt något på Facebook. Maria hade varit mamma ledig minst ett halvår innan hon återgick till arbetet vilket jag inte kan lista ut vilket det skulle vara… Men Josef hade åkt tillbaka till Älmhult och Ikea redan veckan efter födelsen… för en som var snickare för ca 2000 år sedan måste ju nu vara Ikea anställd… eller möjligtvis byggjobbare..
Men det som är intressant i detta är just att vi kan känna igen oss. Det var inte så annorlunda. Utan det är något som går igen generation till generation…
Undret är att Gud går in under de förutsättningar som du och jag har för att vi ska få möjlighet att lära känna honom som är den enda som kan upprätta oss.
Och du och jag blir inbjuda att dela den glädjen med den heliga familjen och hela Guds skapelse. Du och jag som kan om vi vill också känna igen oss så att vi blir delaktiga så här 2000 år senare.
Alla nyfödda är ett exempel på Guds stora, stora kärlek till oss människor. Och en påminnelse om vad vi firar här och nu.. Barn är alltid beroende av sina föräldrar och så var också Gud när han lät sig bli människa i Kristus Jesus.
Maria och Josef blir alltså också förebilder på hur vi ska ta emot våra barn.
Så dessa ord vill jag gör det klart för både dig och mig att det är precis så Gud älskar dig och mig.. Ovillkorligt utan krav älskar han dig. Kraven kommer inte med kärleken utan med relationen. Och i natt är det Barnets fest därför fullständigt fokus på kärleken som bara flödar över oss var och en från Gud…
Nå någon tänker nu men alla regler bud ord osv.. Jo dom finns där men hör till relationen.. Som i alla relationer så finns det regler och normer för vad vi kan och inte kan göra.
Gud blev människa för att du och jag ska kunna känna igen oss och vilja ta emot den kärlek Gud har för oss. Och vilja ha en relation till honom.
Relationen och reglerna hör till en annan tid och stund.. I kväll får du och jag ta mot Honom och hans kärlek villkorslöst.
Amen

Popularity: 5% [?]

Skriven av Gustaf Stenström

2009-12-24 kl 23:59

Kategorier: GSMs-Postilla

Taggad

Mikaelidagen

Lämna en kommentar

Ärkeänglar ja vad kan man säga om dem?

Vi har hört hur Daniel fick hjälp av Guds änglar mot lejonet.
Och vi fick också höra hur Ärke Ängeln Mikael Stred om Djävulen och störtade ner honom på jorden. Evangeliet handlar om hur de 72 förvisade demoner i Jesu namn.
Alltså handlar det om kraften i Jesu namn idag även om firnings ämnet är Mikaeli så är det just idag kraften av namnet som står över alla andra namn nämligen Jesus Kristus som står i centrum.
Demoner och djävulens änglar faller ner till jorden efter slaget mot Mikael. Kraften från Gud som över går allt annat.. Dagen då Gud manifesterar det vi och änglarna kan göra om vi låter oss bli hans redskap och gör det till hans ära.
Och det talar kanske inte lika tydligt om hur vi får tröst och läkedom när vi är ansatta.
Friheten i Kristus är det också ett bra tema för dagen.
Allt handlar som vanligt om han den där Jesus. Har ni hört talas om honom?
Han som återlöste världen och gav oss evigt liv om vi tror på honom.
Men det handlar om allvarliga ting nämligen demoner och Djävulen självt.
Jag tänkte stan vid demoner en liten stund och tala om något som kanske inte är så enkelt och heller inte helt ofarligt ämne.
Demoner… Har ni mött några sådan någon gång?
Jag vet inte om ni har gjort det. Demoner som vi föreställer oss dem så är de ofta gamla onda och besätter oss. Likans ofta vid psykiska sjukdomar som scitsofreni och liknade sjukdomar. Psykoser i olika former. Sällan talar vi om demonerna som du och jag har upplevt och fortfarande upplever från tid till än annan.
Utan de demoner vi förställer oss och de flesta av oss inte tror på är sådan som visa den klassiska filmen Exorsisten. Max Von Sydvos Debut film i Hollywood. Om den typen av demoner finns eller inte ska inte den här predikan handla om. Det är en fest dag idag så ämnet är igentligen hur vi blir befriade från demoner och anfäktelser. Men för att tala om det så måste vi ju veta vad det är vi ska bli befriade ifrån Eller hur?

Demoner är inte bara dessa tillsynes övernaturliga anfäktelser utan också former av ångest och tvångstankar, begär som tar överhanden.
Alltså åtminstone i min värld ganska vardagliga problem som dyker upp i mitt sinne.
Hur är det i era sinnen?
Lider någon av er av kraftiga ångestattaker? Eller omåttlig tvång att göra vissa saker? Eller sprider du illvilliga rykten mot din vilja?
Allt detta och mycket mer kan tyckas vara naturliga delar av vår mänsklig a natur. Och det kan det vara. Men det behöver inte vara det häller. Be för varandra! Lägg händerna på varandra när ni ber. Och Befall ondska och det ni vi vill ändra på i Jesu namn att lämna den personen.
Så kanske det gör det efter som du och jag är en del av den gruppen som de 72 tillhörde.
Men kom ihåg funkar förbönen och där sker en mirakulös förändring hos den du ber för..
Så är det inte din förtjänst Utan den förtjänsten tillfaller en annan! Nämligen Jesus Kristus.
Han som är vår skatt i himlen han som är alpha och omega.
Fokusera på att låta Jesus vara Centrum av ditt liv.. Då blir det bra. Även om det inte är lätt och att vi inte alltid lyckas. Men att vara kristen handlar inte om att lyckas, utan om att lita Jesus Kristus och försöka följa honom.
Vad är uppmaningen vi får idag?
Nå vad tänker ni?

Gläd Er inte för vad ni kan åstadkomma utan för att ni till hör Herren.
Ge alltså Gud äran och visa tacksamhet.

Eller utryckt på ytligare ett sätt
Omvänd er och tro och ni ska få evigt liv.

Det är inte ni som gör något i Jesus namn utan det är Jesus som gör något för att ni ber honom om det.

Popularity: 1% [?]

Skriven av Gustaf Stenström

2009-10-04 kl 9:15

Kategorier: GSMs-Postilla

Taggad

Vin stocken…

en kommentar

Jesus jämför sig med vinstocken. Det texterna handlar om är att vi ska vara kvar i honom. För att han ska vara kvar hos oss.

Sen talar han om frukten vi ska bära. Episteln talar om hur det ska vi ska förhålla oss till varandra. Och till Gud, dessutom varför vi ska göra så.

De (texterna) berättar också för hur vi ska förhålla oss till bibeln och förståelsen av skriften.   

Helt enkelt här har vi i tre korta texter fått hela det kristna livet uppenbarat för oss återigen. Det är så skriften fungerar. Som en matebok i lågstadiet. Vi får tal som vi ska ska räkan ut som tex.
På grannens äppelträd hänger det 5 äpplen
och på hans päronträd hänger det 3 päron,
hur många frukter har grannen då?

När vi har fått den uppgiften rätt får vi gå vidare till nästa uppgift.

Lisa har fyra blåbära och tio lingon. Hur många bär har Lisa?

Jesus ger oss små hintar om hur vi ska möta varandra och leva vår vardag i mötet med vår nästa och med vår broder eller syster i Kristus. Men han låter oss alla få övningsexempel på hur det fungarar.   

Hur har det gått för dig?

För mig går det inte alltid så bra. Jag har svårt att lära mig och tycker att det svårt att ta till mig Gudsvägledning på alla plan i mitt liv.

Frågorna som dyker upp i mitt huvud när jag läser dessa texter är hur vet jag att jag inte är en av de grenarna Fadern ansar bort från Vinstocken?

Hur vet jag att jag bär frukt?

Svaret får vi faktiskt redan föra Söndagen då texten om tjänarna som fick silver mynt av sin herre för att förvalta dem så att de skulle föröka sig. Då fick vi reda på att det handlade om att förvalta alla gåvor från vår Herre.

Egenskaper .. Är det det som är frukten mina och dina egenskaper?
Eller är det så att frukten är resultatet hur du och jag använder dessa gåvor som vi har fått? Är frukten på idag hur bra ni lyssnar och tar till er Gudsord efter min utläggning/tolkning?

Det betyder ju i så fall att om ni slutar lyssna på mig så falerar jag i min väg till det eviga livet.
Snälla sluta inte lyssna, jag vill komma till himmelen och möta min Herre och Gud.   

Nå, det kanske inte var så det var i alla fall. Det hänger nog inte på vad mottagaren gör med det mottagaren får.. Utan det handlar om hur frimodigt vi utför det vi har fått i uppgift att gör.   

Att klara uppgiften är inte det som är avgörande utan din vilja att utföra den. Inte din förmåga att avhålla dig från allehanda synder utan att din vilja att bryta med dina synder och din uppriktiga ånger.

För att dra en liknelse, Var ända gång som vi faller för en frestelse så är det som vi rusade ut ur huset och dörren slog igen och låstes. Vi vet dock att någon är där inne och den smarta personen knackar på dörren för att få hjälp..

Men är ni någorlunda som jag så börjar ni med att leta igenom alla fickorna för att se om ni har nycklarna med. Och fick vi inte det, ja, då kanske ni har gjort som jag.. har en kopia gömd någon stans.. och det tar tid att leta efter den kopian.. det skulle ju vara pinsamt om ni var tvungna att knacka på och säga opps jag hamnade utan för..

Det smidigaste vore ju om ni fick nycklarna med er så kanske ni slapp att stå där med mössan i hand och be om att få komma in. Men det går inte min bröder och systar i Kristus.. Herren säger omvänd er och tro.. eller för att använda ord som passar in i vår liknelse.. Kacka på dörren i stället för att ödsla tid med att leta efter nycklar öppna fönster för att ta er in obemärkta igen.. Och knacka med frimodighet.. Det gör inget att det blev fel. Det som gör någon är om du inte vill ställa det tillrätta. Jag vet inte hur det är i era liv men i mitt liv fins det sakar jag helst skulle slipa eller ångra att jag har gjort.. Men sanningen är ju att jag har gjort det så då måste jag med frimotighet stå för mina fel och brister.. Men vare sig du eller jag behöver skämmas för våra fel eller bister så länge vi är beredda att gör upp med dem..   

Vissa saker måste vi be för att få viljan att bryta med andra saker går lätt att ge upp..

Det min älskade bröder och systrar i Kristus är att bära frukt..

Att ha viljan och längtan och att aktivt jobba på det… som det så populärt heter.. och det vi längtar efter och jobbar på är att få leva av och med Kristus Jesus och vara hans vittnen i världen.

I Faderns och Sonens och den helige Andens namn..

Popularity: 1% [?]

Skriven av Gustaf Stenström

2009-08-16 kl 11:14

Predikan 5 påsksöndagen “Växa i tro”

Lämna en kommentar

Nåd och frid från Gud vår Fader, Herren Jesus Kristus och den helige Ande vare med er alla!

Växa i tro är temat och dagens tema är ett viktigt tema för oss kristna. Du och jag som har bekänt oss som kristna måste ha en vilja och en längtan att växa i tro. Nu kan den där längtan formuleras och/eller ta sig i utryck på olika sätt.

Episteln idag är en av mina favoriter. För här sammanfattar epistelförfataren hela evangeliet på ett par korta meningar. Han liksom plockar ner hela budskapet från Kristus Jesus till ett mycket starkt koncentrat som får konsekvenser eller rättare sagt borde få konsekvenser i ditt och mitt liv. Det är ett budskap om nåd och förståelse och tolerans som predikas i dagens epistel.

Växa i tro är inte något du eller jag kan göra på engen hand. Att vara kristen är att tillhöra och vara aktiv i sin församling. Det är genom församlingen vi växer i tro.

Här får du och jag plats så länge vi har en vilja och längtan att växa i tro. Fokus handlar om att vi ska älska varandra. Inte att vi ska bli älskade av varandra. Alltså fokus på att ge i stället för att få. Fokus på att vissa sin in nästa den kärlek du har fått av Gud.
Och jag vet att här vi vår församling så råder inte det fokuset!!! Men tappa inte modet för att jag säger det. Vi är inte ensamma eller sämre någon annan församling. Vi har helt enkelt något att jobba på.

Jag måste säga att idag är jag måste jag säga att det är inte lätt att tala om Kärlken från Gud efter som sedan jag kom hit så har mitt liv kantrats av små små motstånd som att några tycker att klockorna vi andvänder vid nattvarden stör mer än de gör nytta och jag fick/har känslan att man tycker att det är mitt fel och någon stannade hemma under påskhelgen efter att jag enligt utsago tog för stor plats under skärtorsdagsmässan. Jag vet inte vem det var bara att det var någon. Jag vet inte om jag är överkänslig men det jag i dag bär inom mig är en känsla av att jag skymmer Kristus mer än jag är ett redsakp här för att Kristus ska bli tydlig.

Men det handlar inte om mig och vad jag känner, jag bara konstaterar att det är svårt för mig att fokusera på det som är väsentligt. För jag ska ju enligt texten fokusera på att älska er och inte på att bli älskad men det är inte lätt idag.

Men varför tar jag upp vad jag känner och upplever? Jo just därför jag vill påvisa problemet som vi människor har. Vi blir alltid färgade av vad vi känner och även när mitt uppdrag är ett predika Guds ord och utlägga texten. Jesus Kristus dog för dina och mina synder. För att vi ska förlåteslse för våra synder. Vi måste alltså vara vakna på vad som är problem i våra liv och försöka ändra på dem så att vi kommer tillrätta med dessa.

I ett annat sammanhang så jag fins, så fins det ett uttryck som heter lev låt leva. Som är en rubrik jag skull kunna använda på denna söndag utifrån epistelstexten.

Problematiken är den att vi alla missar/vill inte se våra enga problem utan gärna fokuserar på någon annas problem. Lev låt leva. Jag har faktiskt inte med att göra hur du lever ditt liv eller varför du gör som du gör. Jag måste helt enkelt strunta idet. Du kan ha dina skäl. Även om jag inte förstår dem eller äns skulle kunna förstå dem.

Gemnskapen i församlingen måste handla om ömsesidig respekt och att vi inte bevakar våra revir. Efter som vi inte har fått några revir utan vi har ett uppdrag som kristna och det är att tjäna varandra och finnas där för vår nästa.

Har vi en plan om enget förväkligande så missar vi målet. Att bevaka det som är vårat är det samma som att stänga dörren till Kristus för vi vet aldrig när Gud har valt att agera och hur han agerar. Min väg handlar om att står till tjänst. Och inte som en idol. Det är aldrig jag som är Centrum för vår gemnskap även om jag har ibland får ha en central roll.. Utan det fins bara ett Centrum och utan det centrum har jag inte någon mening alls med mitt liv.

Centrum har ett namn och med det namnet kommer det nya möjligheter och det händer alltid saker i närhet av det namnet.

Har ni listat ut vad det namnet är? Allt handlar om honom och tjänadet.. Det som vill vara störts bland er ska vara den andres tjänare. Denna väg är inte lätt att gå efter som vi hela tiden blir färgade av våra känslor och oföreäter.

Någon sår dig och du är av banan efter som det absorberar alla dina tankar och ditt fokus blir på din smärta och Jesus blekan och hamnar i ett hör av ditt liv. Precis som när jag skulle författa denna predikan. Mitt fokus hanade på dessa händelser jag tog upp i början och inte i Centrum för vårt gemnsam liv.
Så fort jag låter Kristus kliva in i mitt livs centrum försvinner också behovet av att bli rättvist behandlad av min omgivning.. Han är den som läker alla sår..

Men får nu inte tolka det jag säger som att vi inte får bli arga eller besvikan på människor. Det är klart vi får.
Våra känslor är ju som en tyck utgämnare.. Men vi måste erkänna de känslor vi bär på inför oss själva för att kunna överlämna dem i Kristi händer så att vi konstuktivt kan leva i hans Ljus. Att förneka eller undertrycka sina känslor är livsfarligt för känslan ettsar sig fast i kroppen och ger oss liksom utslag av sådant vi inte kan hantera och det blir svårare att hantera denna känsla och den leder oss så småning om fel. Nej då är det alltså bätter att erkänna en känsla och låta det ta den tid det tar att läka de sår som känslar hanterar..

och det kan ta tid. Jag vet med mig själv att det fins människor som jag har svårt att tala med. Men jag låter bli efter som jag blir elak och orättvis mot de personerna och de har inte gjort sig förtjänt av det. Utan det handlar om mig och min känsla av att vara kränkt osv osv.. Vilket som i det här fallet jag tänker på i mitt liv faktist inte är sant utan bara ett hjärnspöket som hemsöker mig när jag träffar och tvigas konfronteras av de människorna. Så poängen är att jag bär ansvaret för hur jag känner och hur jag hanterar mina känslor. Och det kan ingen annan vara ansvarig för. Och med fokus på kristus så har vi alla verktyg vi behöver för att lära oss att handtera dessa känslor..

läs Episteln igen.

Ära vara Fadern och Sonen och Den helige Anden
Så som

Popularity: 1% [?]

Skriven av Gustaf Stenström

2009-05-10 kl 10:00

Kategorier: GSMs-Postilla

Taggad

4 söndagen under påsktiden 1 årgångens texter.

Lämna en kommentar

I dag är temat ”Vägen till Livet” jag kan tänka mig att det ni assoicerar till en del andra texter än dessa vi just har hört.

Som:
Jeusus sade: Jag är vägen sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
Och det fins fler exempel på vad Nya testamentet visar på vad vägen är.
Vägen till livet är ingen annan än Han som allt i vår religion kretsar kring. Nämligen Jesus Kristus.
Det handlar alltså om att han lovar dig och mig att vi är inbjudna på denna resa till livet.
Och på temat resa har vi alla en lång rad associationer. I princip händer det alltid något på en resa som inte hör till planen i bland bra i bland dåligt. Alla resor handlar om 2 saker själva resandet alltså delen som består av transport och äventyr och sedan målet för resan. Hela bibeln är fyld av reseskildringar, i princip alla handlar om resande på olika sätt. Resande och relationer till Gud och medmänniskor handlar den heliga skrift om.
Men vad behöver man ha med sig på resan?
Identitets handlingar kan vara bra att ha (din personliga tro på Jesus Kristus)
Kläder förstås (dop dräkten).
Något att läsa när tillfälle ges.
Ett öppet sinne och mod för att resan inte följer dina egna planer (kallelse).
Gott resesällskap (församlingen).
Måltider (Nattvarden).
Fikastunder (mötet med andra människor)
raster för att vila (bön och enskilda samtal med Gud)
Karta (Bibel och regelverk)
Kompass (kyrkans tolkning och bibelstudier)
Biljetter till resan förstås.. (dopet)
Kommer ni på fler saker jag har glömt?

Nå nu är det ju så att de flesta av oss glömmer något när vi ska ut på resa.
Hur många av er har den här bilden av era liv? Nå varit inte rädda alla kan inte ha samma bild språk! Upp med en hand. Räcker inte du upp handen så vittnar det bara om att du inte har/eller delar min bild av resan.. Då är min fråga till dig som inte räckte upp handen förstår du min bild?
Vad som händer just nu är att vår kyrkas ledning (Kyrkomöte Ärkebiskop med flerar i ledningen) håller på att rita om vår karta och måla om kompass rosen så att de stämmer bättre överens med hur vi människor faktiskt lever idag. Inte hur vi borde leva utan hur vi lever.
Det roliga är ju att vi människor är som vi är.
Vi följer ju inte kartan eller kompassen som vi borde bara för att vi har den utan vi är bångstyriga och tror att vi hittar själva.
Och ärligt talat ska vi rita om kartan så stämmer den inte överens med verkligheten. Det är det som är problemet. När vi stöter på ett berg på vägen som vi går på och vi vill kolla lite på kartan för att vi ska kunna hitta den bästa vägen runt berget så fins berget inte med på den nya kartan efter som man inte ville ha med berget för det skulle vara för jobbigt för folk att se berget.. Berget får inte bli en stötesten.
Ex för några år sedan stötte jag på en undersökning om skam och skullde känslor hos kvinnor som hade valt att göra abort. Enligt denna undersökning så drabbades nästan 75% av skam och skuld känslor. De som inte gjorde hade alla gjort abort flera gånger. I vår kyrka så tycker biskopsmötet och våra högre ledare att abort inte är en synd. Alltså är det fel på dessa 75% efter som dom upplever något som de intes ska göra. Hade vår kyrka nu tyckt att det är synd att göra abort så hade vi också haft hjälpmedel för att göra sig kvitt med skulldkänslan och möjlighet att hjälpa dessa kvinnor att leva ett gott liv med sitt val. Men nu så har vi bara möjligheten att visa dem på dörren och säga att det är inte något hon behöver tänka eller känna efter som det inte är en synd.
Så lika med skilsmässa eller sex utan för äktenskapet.
Vi har dessa normer ned ärvda i våra själar men vår kyrka predikar inte längre förlåtese för de missgärningar vi har begått utan predikar ett evangelium som dina missgärningar inte längre är några missgärningar. Och hur ska du då bli befriad från din skuld som Jesus lovade? Jag bara frågar.
Jag vet inte hur det nya evangeliet ska fungera som förlösare och som upprättelse för dig och mig när vi har gjort bort oss och begått misstag.
Förstår ni min poäng? Att budskapet med synd handlar om att vi gör saker som stör oss och vårt fokus på Gud och gör oss mer självömkande, det drar oss från Gud.
Och om dessa som inte lider av sin synd? Vill dom leva med Gud så lider dem av sin synd och de andra behöver ju inte fundera över det överhuvudtaget efter som budskapet om frälsning och löftet från Kristus i Johannes 3:16 är till oss som tror. Det är altlså till oss budskapet om synd och upprättelse är till för. De andra får inte löftet från Kristus förens de har om vänt sig och tror.
Vi behöver vår karta intakt för att kunna leva våra liv som kristna. Det är alltså inte vi som avgör hur kartan ser ut utan det är den samlade erfarenheten av kartbilden.. Alltså kyrkans samlade erfarenhet och det är inte något som vi kan ändra på efter som då ligger inte vägen där Kristus har lagt den.
Dagens tema borde kanske borde vara rumpnissarnas söndag. Vet ni alla vad rumpnissar är?
Det är en grupp/ras underlig varelser från Astrid Lindgrens värld ”Ronja rövardotter”.
Ett litet folk på ca 2 decimeter höga som var mycket frågvisa och talade en udda dialekt.
”Vafö gör di på detta viset?”
I dag låter lärjungarna och apostlarna som rumpnissar.. Vafö göra han på detta viset? Vad menarhan osv osv… Hmmm meningen var nu att ni skulle skratta… Bara för att jag talar om heliga ting betyder det inte att skrattet är förbjudet.. Snarare tvärt om. Den här söndagen har haft namnet ”Jubelat” på latin som betyder lov sång vilket det goda skrattet faktist är. När vi har rolig och Gud roar oss hela tiden. Dels med sina fantastiska karaktärsdrag som skriften potreterar dessa ganska alldagliga personer som följde Jesus..
Dagens episteltext handlar om lov sång och om gärningar som i vår traditon blivit nästa fult att tala om. Vi ska göra gott mot varandra för att vår omgivning som inte är kristna ska känna igen oss som Jesus lärjungar.

Popularity: 1% [?]

Skriven av Gustaf Stenström

2009-05-03 kl 17:23

Kategorier: GSMs-Postilla

Taggad ,