Världen utifrån olika utgångspunkter.

Något sent svar bara 138 dagar senare.

Tiwitter är en ett media som jag gillar men blir frustrerad av då jag inte riktigt hinner med i det snabba mediet.

Nasarin Sjögren som skriver krönikor på Dagen och driver en intressant blogg. Försökte utifrån ett biologiskt utgångspunkt förklara embryots människovärde. Och hon hävdade att det alltså fans ett värde som begreppet människovärde inom biologin. Jag hävdade att så inte är fallet försöker man med det och i samma mening påstå att människans liv har en särställning framför andra organismer som skulle försvara en anti abort linje, är det samma som att blanda äpplen och päron, synad blev jag och insåg att jag kan inte i formatet för tiwitter förklara vad jag menar men här kan jag det. Så låt mig börja med att säga detta är utifrån ett biologiskt perspektiv.

Det som biologin (om jag inte har fått det om bakfoten) utrycker livet så är det på cell nivå. Som jag förstår det då ger det automatiskt ett lika värde för allt liv, grodan är inte mera värld än människan och så vidare. Filosofer som har använt denna utgångspunkt några gånger är Peter Singer som många känner igen. 

Man kan inte tala om värde utifrån ett biologiskt perspektiv utan då har vi bytt ämne nämligen till filosofins värd om etik och moral. Man kan använda biologin för att förklara när livet börjar. Men att säga att det livet är okränkbart är helt enkelt inte möjligt utifrån biologin, utan det är och förblir en livsåskådningsfråga eller en filosofisk fråga.

Varför jag tycker det är viktigt att göra denna distinktion är för att är vi så slarviga med hur vi placerar våra värderingar och vilken disciplin de hör hemma leder till förverkligar. Och ännu viktigare blir det om man citerar Uppsala universitets aulas entrés text “Tänka fritt är stort: men tänka rätt är större.”

Bloggar etiketter: abort, biologi, filosofi, twitter

I dag är det är tystnadens kultur på tapeten. Aftonbladet skrev en artikel igår. Naturligtvis väcker den känslor, en präst som sexuellt utsätter en flika i konfirmandgruppen för trakasserier, skickar snuskiga sms, självproducerad nakenfilm, listan kan göras lång.

Lite längre fram i artikeln kommer det fram att det är i Stockholmsstift (SvK) som detta har ägt rum. Nå det bekräftar bara min bild av Stockholmsstift (SvK), som ett stift där den moraliska traditionen liknar Sodom och Gomora (moral etisk berättelse från GT).
Domkapitlet i Stockholm avvisar konfirmandens anmälan med att film och epost inte kan ses som bevis.

Detta upprör självfallet många, inklusive mig själv, men på POSKs blog skriver man. Jag tycker i stort det är rätt och riktigt det som skrivs av Carina Etander Rimborg, men det som fick mig att reagera idag var det twitter meddelande om inlägget: ‘Brott ska anmälas! Bryt tystnadens kultur!’ . Dyslektiker som jag är så läste jag tystnadspliktens kultur ska brytas. Nå hon fick min uppmärksamhet för att jag inte kan läsa och stava som andra.
Och när jag läste hennes bloggpost måste jag ju läsa vidare.

Och hittills har jag inte läst något som är upprörande utan alla har en politiskt korrekt uppfattning om att alla som utnyttjar sin ställning som präster/andliga ledare osv osv måste anmälas.
”So far so good”, men problemet liger inte där, om vi anmäler eller inte. Problemet är att det fins präster som utnyttjar sin ställning. Och om vi är noggranna i vår analys av Svk så märker vi nog att problemet är att Svk inte ställer några andra moraliska krav än det som sägs i prästlöftena vid vigning.
Det som sägs är att prästen måste levas så att Gud, kyrkan blir ärad och leva oklanderligt. Det är bra! Men om man inte vet vad som är oklanderligt så kan man inte leva oklanderligt.

I Dagen säger Ärkebiskop Anders Wejryd att ‘Kyrkans ansvar är att stå på de utsattas sida.’
Inte något konstigt i det häller, men som sagt problemet kvarstår.
Fler skrivbenter bloggar och tänker om detta:
Seglorasmedja
Jacob Sunnliden
Angelica Karlsson

Fortfarande förbryllande tycker jag att ingen slår huvudet på spiken. Tala om det som är det riktiga problemet!!
Som jag ser det så är det här ett problem som bottnar i att SvK inte har någon moral eller etik som är annan än samhällets. Allt handlar om hur vi ställer oss som kristna i förhållande till Gud och hans ord!
1958 gjordes det en grundläggande och svår ändra filosofisk felgrundat beslut när man bestämde sig för att införa kvinnliga präster. Man använde ord som jämställdhet orsak för att detta skulle göras. Man frågade sig varför kan inte kvinnor göra jobbet som präster? Vilket är frågor som i sig kan anföras i frågor om rättigheter. Att vara präst är ingen rättighet, det kan aldrig vara det häller. Min slutsats är att SvK började orientera sig utifrån människan i centrum. Vår rätt att ställa krav på Gud. Även om det inte var det man ville säga så är det konsekvensen det argument som man anförde. Det resulterar i att mer och mer förskjutning åt moralisk dekadens är möjlig.
Svk talar mer och mer om ‘mina behov’, snart ändrades äktenskapet och blev något annat än det bibeln talar om. Synd är vad jag bestämmer och Gud förlåter allt så jag är alltid saved. På 70-talet så blev skilsmässorna vanligare och vanligare bland präster. Självklart blir det allt några konservativa motståndare upprörda. Men efter effektiv bearbetning började man inom SvK finna sig denna livsstil som säger att om jag har lovat att älska någon i nöd och lust tills döden skiljer oss åt så är det inget jag behöver hålla inte häller som präst. Så mitt ja är inte ett ja utan alltid ett kanske. Det betyder att ingen kan lita på någon och då blir vi alltid ensamma och kyrkan kan inte vara den som står på de utsattas sida.

Sedan fortsätter det bara utför. Den vägen vill vi inte gå in på. Men vi är redan där, är vi beredda att göra bot och ändra oss? Är vi beredda att säga till Jesus att vi som grupp har misslyckats med att vara trogen Honom som gav oss livet? Är vi beredda att om vända oss själva? Återvända till Gud?

Jag är rädd för att många inte är det, och är man inte det så fins det tyvärr ingen frälsning. Helt enkelt vill du inte ställa dig under Kristus och lyda honom så är du utanför, detta är den bibliska läran och så det är enkelt.
Gud älskar dig oavsett vad du har gjort eller gör, men Gud säger inte att det är okej att göra vad som helst. Kraven för att få vara med är små. Men vill man inte gå med på dem så har man sagt ‘Nej, Tack Gud!’ och då har man också ställt sig utanför Guds nåd.

Om jag nu upprör dig så låt mig ändå förklara hur det hänger ihop så som jag förstår det. Guds nåd strålar över världen som Solens ljus, och vill du stå i solljuset och känna värmen och få fin färg, så måste du göra så som Gud, genom Kristus och apostlarna lärt oss är rätt och fel.
Allt annat är gissningar och förhoppningar och säkert en del också sant, men vi vet inte det. Vi vet vad Gud vill enligt uppenbarelsen genom Bibeln och hur kyrkan genom år tusende har förvaltat detta. Alltså fins det bara än sak att göra. Och det är att gå tillbaka till det vi känner till.
Om SvK gjorde det så skulle det också lösningen på problemet i med dessa präster som inte klarar av att hålla sig till lagen. För då fins det ingen anledning att dölja det som är fel. Den enda gången det skulle vara möjligt är när man är rädd om sitt anseende och rädd för att inte stå för att kyrkan är automatiskt inperfekt då det handlar om att vi är människor som är delar av henne.
Det handlar inte om att moralisera eller att säga att allt är fel. Utan det handlar om att sätta Gud och Kristus i Centrum och hans vilja inte min! Att vara del av den Sanna Kristna Kyrkan handlar om att vilja låta Gud styra mitt liv och sätta min egen vilja åtsidan och stå upp för det som Gud vill.
Om något sedan anklagar mig för att vara dubbelmoralist efter som jag inte heller klarar av att leva så som Gud vill i alla lägen, jag ger efter för mina impulser och jag vill massa saker som inte Gud vill, och jag gör dem också. Men det är ju det nåden handlar om. Stå upp för det som är sant, gör det Gud vill och om du faller och gör något som inte är i enlighet med Guds vilja, erkänn det ångra dig (äkta i djupet av ditt hjärta) bekänn din synd. Försök ändra ditt beteende och tankemönster så att du inte faller för samma frestelse igen och igen. Detta är inte dubbelmoral.
Dubblemoral är att ändra mina etiska värderingar efter vad jag gör och kräva att min etik ska stämma överens med mina gärningar.
Men dubblemoral är också att inte försöka ändra mina gärningar efter min etik/moral.

Nå nu får det vara bra för denna gång. Gå med Gud!

Bloggar etiketter: dubbelmoral, etik, kyrkan, moral, präster, sexuella trakaserier

Jag skulle inte säga något, men jag kan inte låta bli. I Svenska Kyrkans Tidnings skriver prästen Ulla Karlsson. Jag skriver i min kommentar på SKT förljande:

Detta är en bekännelsefråga som behandlas av Ulla, hon behandlar frågan på ett sätt som är obegripligt eftersom hon är präst i en kyrka som förkunnar just försoningsläran som vital för hennes (kyrkans) uppdrag.

Detta är tragiskt men helt försåtligt, då vi har tagit bort allt som är heligt i vår kyrka ur ett filosofiskt perspektiv.

Vad jag menar är att vi lever i en tid då allt får i ifrågasättas i alla sammanhang. Oavsett vad som är hugget i sten eller inte.

Det är säker så som många tänker att det som är hugget i sten ändras efter tid och samhällets förståelse. Jag påstår att Ulla Karlssons tankar och vilja att förändra kyrkan ligger i linje med en förskjutning av Bibelns roll i våra liv som kristna i Svenska Kyrkan.

Debatt och att tänka kring banbrytande och om tolkning är inte alltid FEL. Men det blir rätt lätt fel då vi ändrar förutsättningar för vårt ifråga sättande. Det blev väldigt tydligt i äktenskapsdebatten då förespråkare argumenterarde för rättigheter. Vilket är fel utgångspunkt i alla debatter om vad kyrkan ska göra och agera. Kyrkan har ett ända uppdrag i världen och det är att vara Guds språkrör om vi ska använda en modern term.

Det betyder att Gud kommer först, vår uppdrag är att tolka skriften och traditionen så att i egen bön och reflektion står klart för oss vad som är Guds vilja i olika frågor. Detta kan förstås ifrågasättas med enkla påståenden som att ”Vi kan ju inte veta vad Gud vill efter som Gud inte talar till oss så tydligt”.

Mitt svar på det är att det spelar ingen roll. Det är Guds vilja som är intressant inte min eller din. Vad jag känner, längtar och vill har inte med vad Gud faktiskt vill. Och att vara Kristen handlar om att vilja ha en relation med Jesus Kristus, måste i någon betydelse handla om att acceptera att min vilja är sekundär och det handlar om att vilja lita på att Kristus Jesus vill mig och alla människor väll och att han vet vad som är bäst för mig och alla andra i alla tider nu och alltid och i Evighet.

Den tanke som genomsyrar Ullas debattartikel är just att det är obegripligt att Jesus skulle dö för mina synder skull och det är en grym tanke som är hissnade. En fyra årings sa en gång till sin mormor på långfredagen ”Momor, Det är tråkigt att Gud är död!”

Och så är det, obegripligt och osannolikt och grymt! Men det hindrar inte från att det är sant.. Ulla, hävdar dock att det är osant och oupplyst att tror på och hålla för sant. Jag påstår att det är tvärtom! Mitt liv skulle inte fungera utan att Gud har genom döden på korset gjort det möjligt för mig och dig att få upprättelse och att återvända till det som är rätt och riktigt är jag har gjort bort mig.

Det är klart att även jag skulle vilja att livet var annorlunda att mina felsteg inte var några fel steg utan en fråga om att utvecklas så som Ulla säger. Problemet med det är att då blir jag utelämnad till mig själv. Det blir helt plötsligt så att jag är fel inte bara har gjort fel. Efter som det inte fins något att omvända sig till.

Alltså utgår Ulla från att det är människan som sätter agendan i alla relationer, att det är vi och ingen annan som bestämmer. Är det så, då fins det inget hopp för de utsatta och behövande.
Eftersom vi människor är impulsiva men Gud består.

Läs också vad PÅSK Valblogg skriver.

Bloggar etiketter: försoning, Gud, kyrkan, svenska kyrkan, ulla karlsson

Romerska katolska kyrkan utreder sina egna präster. Konstigt att inte låta en oberoende utredare utreda fallen. Hur ska vi kunna lita på en organisation som säger sig vara den som har hela Sanningen när det hela tiden kommer nya mänskliga missbruk av den makt Romerska katolska kyrkan har.

Jag förvånas över har kalt kyrkan agerar och hur kan man säga sig förvalta den absoluta sanningen när man inte kan hantera sanningen. Ett en präst som är i livet, visserligen så gammal att han inte längre har några permanenta uppdrag, bedöms som skyldig. En sådan man ska inte vara präst. Men Biskop Anders väljer att inte gå vidare då offret inte vill. Konstigt tycker jag.. Då förvaltar man inte sanningen utan man bevarar sanningen utan förvaltarskap.

Samma kyrka har på sina utträddesblanketter en blänkare om att man nu utträder ur kyrkan och därför ställer sig utan för frälsningen som bara fins i Kristis kyrka. Vad är sant? Hur kan Romerska katolska kyrkan ha så hög svansföring när man inte når upp till det enkla att ta hand om de som är skadade och drabbade av henne.

Romerska Katolska kyrkan har visat sig vara en sköka bland andra skökor..

romerska katolska kyrkan måste tagga ner, höga ideal i en kyrka är inte fel. Men när man inte kan leva upp till dessa måste ödmjukheten komma.. och konstatera att det fins fel och brister i kyrkan och därför inte är den ende förvaltaren av den absoluta sanningen. Frälsningen inte fås av att tillhöra en världslig organisation. Utan den fås genom dopet och tron på Kristus Jesus och den längtat till Kristus varje kristen måste ha i sitt hjärta.

Libera, konservativ, traditionalist, bibelsprängd, liturgifreek, osv. är etiketter som placerar oss i olika fack. Men facket avgör inte vad min tro och mitt hjärta säger. Men det är det som är avgörande för frälsningen. Det ser vi i berättelsen om rövarna som kors fästes med Kristus… Att förvalta sanningen måste handla om att leva i ljuset och inte dölja något varse det är positivt eller negativt.. och det betyder att utreda dessa frågor själv vittnar om att det är en eller flera hundar begravna.

Läs mer på SvD.

Läs också andra bloggar om: Biskopen, döma, Jesus, osanning, Personligt, Romerska Katolska Kyrkan, Skandal

Bloggar etiketter: biskopen, döma, jesus, personligt, politik, romerska katolska kyrkan, skandal

Nu har det gått rätt länge sedan jag skrev ca 2 månader. Och min växande känsla är att jag har inte något mer att tillföra i den kyrkliga debatten. Jag bor på en ort där jag inte känner mig välkommen tillhör en kyrka vars urkunder förfalskas. Det är inte många som tycks förstå vad som står på spel i vår kyrka. En stor massa verkar tycka det är mysigt med dessa förändringar som innebär att du och jag yterst blir ensamma och utan hopp.

Gemenskapen i Kristus är nu mera bara gemenskapen i kafferepet/kyrkaffet. Resultatet är att min plats vid bordet som Jesus givit mig inte fins kvar i Svenska Kyrkan.

Min fråga är vart ska man gå för att möta Kristus sådan han är när människor inte är beredda att låta sig genomsyras av hans kärlek på allvar.

Som ni hör/läser är min ton lika ledsen/bitter som vanligt.. Min röst fyls inte av envaglium. Vilket min röst borde göra. Efter som det vi alla behöver höra. Därför kära läsare, så slutar jag skriva på min blogg på obestämdtid. Om du är en av mina RSS läsare så kanske du får ett inlägg då och då.. men då är det bonusmatrial.

Det fins röster som gör detta bättre än jag.

Men en ska måste jag påpeka, och det är att jag inte tål dubbelmoral i still med de som i kör kritiserade mig för att sparka på en som ligger när jag talade om vad jag tyckte att Biskop Sven av Växjö borde drabbas av.. När det sen var avgjort var det flera som av de som kritiserade mig för mitt tydliga ställningstagande börja stämma upp i en kör som smutskastade biskopen. Det var inte jag som sparkade på en som ligger..

Så till Biskop Sven önskar jag nu Guds rikaste välsningser och lyckönskan till hans nya förvärv.

Pax från mig som inte orkar mer.

Gustaf

Bloggar etiketter: biskopen, förtröstan, framtid, kyrkan, personligt, politik

Jag deklarerade för ett tag sedan att jag skulle lägga om kursen och tala om det som är positivt och inte sprida min förtvivlan och den rådvillhet som råder i den kristna världen i vårt land. Och jag måste säga att jag tycker att det är svårt att skriva positiva saker om Kyrkan och den kristna situationen i Sverige.

Nyheterna svallar över oss alla:

Ärkebiskop Rowan Williams ber om ursäkt
Biskop Georg Müller erkänner övergrepp….
Påven kan bli åtalad i England…

Listan kan göras längre… Och det är gott och väl att Biskopar och advokater försöker göra det som är fel rätt igen.. genom att rensa ut det som är fel och göra upp med det förflutna. Samtidig stämmer press och övriga media upp i körer som gör att det är omöjligt att gå vidare utan att skadan som reda drabbat oskyldiga nu drabbar ytligare oskyldiga.

Kyrka och sexualitet är och har nog alltid varit ett problem. Det kommer nog alltid att vara det. Men det som nu är det stora problemet är att Kristus kommer i skymundan för alla skandaler. Det är dessutom konstigt att Herr hDr i Teologi vid Lunds universitet får stå så när som oemotsagd i SVT i sitt program om sin tolkning av Kristen tro (Åh, Herre Gud). Han utrycker att Jesu död i sig inte var konstig och att hans uppståndelse inte har något med våra synder att göra.

Tystnaden bland våra kristna ledare är både konstig och slående. Kyrkan utan framtid är det som slår mig. Varför är detta så viktigt för mig?

Det handlar om en man som vandrade på vår jord för ca 2000 år sedan. Är det som bibeln berättar för oss sant så dog Jesus för dig och för mig för att du och jag skulle kunna få den upprättelse vi så väl behöver för att kunna ta hand om våra liv. Vi behöver upprättelse för att kunna gå vidare i våra liv och för att möta de människor vi sårat eller skadat på ett eller annat sätt. Detta är ett faktum som gäller oss alla.. Och Jesu roll i detta spel är att han gör det möjligt med sin offerdöd på korset, att du och jag ska kunna komma inför Guds ansikte utan att förgås. Detta gör Kristus för dig och för mig individuellt. Men som med alla gåvor och relationer kommer det en lista på regler och förordningar för att våra relationer ska fungera. Där ingår de sexuella reglerna, och där ingår andra etiska och moraliska regler som hur vi ska förhålla oss till dem som gör oss illa.

Alla är välkomna utan urskillning på vem du är. Och ingen har rätt att se ner på dig och dina livsval även om de står i strid med reglerna som vi alla har fått genom skriften och traditionen.

Så trotts allt är buskapet glatt och positivt.. men det försvinner i bruset av självhävdelse och narssistiska predikanter som kastar första stenen utan att ens reflektera över vad sin engen situation.

Därför är detta viktigt för mig och jag önskar att alla kunde förstå vad den faktiska skillnaden blir om vi tror på Jonas Gardells evangelium….

Bloggar etiketter: jonas gardell, kyrkan, osaning, personligt, politik, skandal

Åter och åter trampar polikerna in i det som är ämbetsbärarens ansvar. Om diakonen tycker att det är nödvändigt så kan man inte hindra henne! Det är fel och liknar censur i mina öron. Sedan kanske det fins skäl att inte dra det till pressen eller i offentligheten men det vet jag inget om.

Men ett avtal mellan församlingen och Socialförvaltningen om vad som får sägas eller inte säga är inte på något sätt sunt.

dagen

Bloggar etiketter: diakon, politiker

Sitter på ett kafe i Ljungby och kollar på den nya filmen Fame, Jag mins hur jag växte upp med Fame på lördagsförmiddagar och Gammelsmurf Benjamin Shorofsky, Lydia Grant som sa dom berömda orden ”You’ve got big dreams? You want fame? Well, fame costs. And right here is where you start paying in sweat.”

Jag mins Leroy Johnson, Danny Amatullo, Doris Schwartz, Jesse Velasquez och farsineras av hoppet som serien utstrålade inte bara rollfigurerna utan för framtiden. Hur vi som var bara barn på den tiden 1980-talets början. Min fråga nu är vad hände? 30 senare hur ser det ut med vår framtid? Eller det som då var vår framtid?

Ärligt talat vet jag inte vad som hände.. Vattnet flöt under broarna, tiden försvan.. Vi är många som har stångat oss blodig för att nå fram några nådde sina mål, andra kom inte äns halva vägen. Vår skolgång präglades av denna anda välj och kämpa och du kommer att nå dina mål.. När du hitta din väg. Valen var många. Och löftena lika så.. Men en sak är säker det är inte enklare att vara ungdom i dag.

Bloggar etiketter: personligt, politik, vittnesbörd

Är det som som Värmlands Folkbland rapporterar, ja då har inga trossamfund längre vigselrätt.

Jag undrar hur det nu blev så här? Först är det ett gigantiskt pådrag för att Svenska Kyrkan ska förneka skriften och det gör Biskopsmötet Kyrkostyrelsen och sedermera kyrkomötet, till absolut ingen nytta.

Frågan är blir ju nu var det nödvändigt att driva det så långt? Om nu vigselförrättare måste prövas så kunde kyrkan ha låtit bli att ansöka om fortsatt vigselrätt efter som det ändå blir så att var och en ska prövas av statens i form av Kammarkollegiet.

Det blir alltså i förläggningen inte frågan om att Svenska Kyrkans samvetsklausur kan gälla efter som de som nekar att viga Samkönade par kommer med största sannolikhet inte att godkännas.

Vad var det här bra för? Är det bra för någon i Svenska kyrkan? Vi som är mer ortodoxa i vår tolkning av skriften och äktenskapet är mer eller mindre utfrusna ur Svk och det hade vi inte behövt vara om man hade haft den här ordningen från början. För då hade det inte krävts något beslut och häller inte någon formell om ”modifiering” av Matteusevageliet som ärkebiskop Anders Wejeryd säger att det ska göras i Vigselritualet. (enligt DN) Ärligt talat med den här lösningen om det är sant som folkbladet rapporterar, så undrar jag om någon blev lurad på sin konfekt?

Bloggar etiketter: svenska kyrkan, VF, vigselförrättare, vigselrätt

Redaktören Ingvar Ericsson har gjort skrivit en artikelserie i Länstidningen Östersund.
Berättar om det jag tidigare idag om Bräckes prästresa till England. Läs hans artiklar och fundera på om dessa är objektiva och informativa eller om de pläderar en åsikt i frågan.
Här finer du hans artiklar: artikel A, artikel B, artikel C.
Förlåt jag har nu läst dessa.. Man har fått 70 000:- kronor för att köpa körkåpor och man har åkt till England, för att shoppa dessa.. Uppdraget prästerna har är att köpa 140 plagg till kören och prästerskapet. 140 plagg ska det bli.. det blir i snitt 500:-/plagg. Dessa plagg brukar kostan någon stans mellan 1500 – 4000.

Kostnaden är rimlig för att få en fin kör och fina präster för att fira vår Guds lov och pris.
Det är skandalöst hur en journalist skriver dessa rader som Ingvar Ericsson gör eftersom hans uppfattning i ärendet lyser igenom helt och hållet och dessutom skapar en skism i bland kyrkfolket om det är kyrkfolket som har kommenterat artikel A.
Sedan är det tragiskt att Ericsson inte skriver mer ingående vad som fins på inköpslistan. Är det nya mässahakar till prästerna som ska köpas in så kostar dessa någon stans mellan 5000:- till ca 50-60 000 kr Och att då åka till England för att inhandla dessa plagg för den totala summan av 70 000 kr som dessutom säkert kommer församlingen till del i decennier efter detta köp är bara fånigt att ska dessa konflikter över.
Dagen rapportera samma sak…

Bloggar etiketter: dumt, Idioti, Ingvar Ericsson