Tankar om Kristen tro…

Jag har för ett pardagar sedan tagit avsked av min ingifta morbror. Mycket kan sägas om honom men jag hittar inte ordboken så jag finner rätt ord för att ge honom den minnesruna som han är värld.

Han var en ordens man, journalist, kyrkopolitiker, pappa, farbror, morbror, morfar, farfar, bror och vän. Men det jag mins ett busfrö som pysslade med söta Practical Jokes. Som hemma hos mormor och morfar fans det en byrå som hade fina keramik gubbar som min morbror alltid vred ett halvt varv på. När han blev sjuk så märkte jag det på att figurerna inte blev vridna på. Mina kusiners far.. sorgen är blandad med lättnad. Kampen är över. Det är en konstig känsla när sorg och lättnad blandas,

Det blir som en när man blandar rött och blått. Det blir en ny nyans, vår familj har drabbats av sorg igen. Och jag, jag är som förstoppad. Jag vill gråta så jag kan få kanten på min känsla att mattas. Precis som en glasskärva som får ligga i på havsbotten en tid. Den försvinner inte av att jag gråter, men den blir formad och mjukare och går att leva med.

Problemet med sorg är att varje gång sorgen översköljer mig, när någon någon förlorat livet så är det som att plocka upp en ny skärva glas med skarpa kanter. Det som händer samtidigt är att kanterna på de gamla skärvorna. Men jag kan inte gråta. De personer som har stått mig närmast som jag har förlorat har alla dött i någon form av cancer.

Vägen jag går genom sorgens dal är via sentimentala teveserier som IR, Trauma, House och Greys Anatomy och jag ser en säsong i taget. Jag väljer ut de avsnitt som just handlar om cancer och förlust. Jag gråter och gråter, 45 min i streck. Kanterna på mina skärvor blir lite lite mindre skarpa.

Banden till de av min familj som är kvar blir tajtare och samtidigt jobbigare att bära. Hur kan jag inte förklara.

Men en ska är säker jag älskar min familj och jag önskar att jag hade förmågan att dela min smärta med dem, men den förmågan har jag aldrig haft, jag har alltid varit den soloflygande planeten i utkanten av solsystemet inte för att jag vill och inte för att någon av familjen har velat att jag skulle vara utanför.

Utan helt enkelt för att jag är för självupptagen för att förstå eller kunna ta emot mina närmastes kärlek och vänskap.

Popularity: 7% [?]

Jag deklarerade för ett tag sedan att jag skulle lägga om kursen och tala om det som är positivt och inte sprida min förtvivlan och den rådvillhet som råder i den kristna världen i vårt land. Och jag måste säga att jag tycker att det är svårt att skriva positiva saker om Kyrkan och den kristna situationen i Sverige.

Nyheterna svallar över oss alla:

Ärkebiskop Rowan Williams ber om ursäkt
Biskop Georg Müller erkänner övergrepp….
Påven kan bli åtalad i England…

Listan kan göras längre… Och det är gott och väl att Biskopar och advokater försöker göra det som är fel rätt igen.. genom att rensa ut det som är fel och göra upp med det förflutna. Samtidig stämmer press och övriga media upp i körer som gör att det är omöjligt att gå vidare utan att skadan som reda drabbat oskyldiga nu drabbar ytligare oskyldiga.

Kyrka och sexualitet är och har nog alltid varit ett problem. Det kommer nog alltid att vara det. Men det som nu är det stora problemet är att Kristus kommer i skymundan för alla skandaler. Det är dessutom konstigt att Herr hDr i Teologi vid Lunds universitet får stå så när som oemotsagd i SVT i sitt program om sin tolkning av Kristen tro (Åh, Herre Gud). Han utrycker att Jesu död i sig inte var konstig och att hans uppståndelse inte har något med våra synder att göra.

Tystnaden bland våra kristna ledare är både konstig och slående. Kyrkan utan framtid är det som slår mig. Varför är detta så viktigt för mig?

Det handlar om en man som vandrade på vår jord för ca 2000 år sedan. Är det som bibeln berättar för oss sant så dog Jesus för dig och för mig för att du och jag skulle kunna få den upprättelse vi så väl behöver för att kunna ta hand om våra liv. Vi behöver upprättelse för att kunna gå vidare i våra liv och för att möta de människor vi sårat eller skadat på ett eller annat sätt. Detta är ett faktum som gäller oss alla.. Och Jesu roll i detta spel är att han gör det möjligt med sin offerdöd på korset, att du och jag ska kunna komma inför Guds ansikte utan att förgås. Detta gör Kristus för dig och för mig individuellt. Men som med alla gåvor och relationer kommer det en lista på regler och förordningar för att våra relationer ska fungera. Där ingår de sexuella reglerna, och där ingår andra etiska och moraliska regler som hur vi ska förhålla oss till dem som gör oss illa.

Alla är välkomna utan urskillning på vem du är. Och ingen har rätt att se ner på dig och dina livsval även om de står i strid med reglerna som vi alla har fått genom skriften och traditionen.

Så trotts allt är buskapet glatt och positivt.. men det försvinner i bruset av självhävdelse och narssistiska predikanter som kastar första stenen utan att ens reflektera över vad sin engen situation.

Därför är detta viktigt för mig och jag önskar att alla kunde förstå vad den faktiska skillnaden blir om vi tror på Jonas Gardells evangelium….

Läs också andra bloggar om: h Dr J. Gardell, Kyrkan, osaning, Skandal

Popularity: 18% [?]

Nu har det gått någon dag sedan jag var iväg och informerade om alkohol och droger. Vi som informerade var från Våga Va, polisen, socialen, metalarbetarförbundet, kyrkorna (Ljungbys kristna ungdomsråd, vilket jag representerade. Vi var rörande överens om vad som behöver göras och situtationen i Ljungby kommun.

Frågorna var många,  svaren rätt entydiga.  På det hela taget var jag rätt glad över förtroendet jag fick, och jag hoppas att jag förvaltade det väl.

Läs också andra bloggar om: alkohol, Ljungby

Popularity: 17% [?]

Jag ska snart i väg och ha en presentation om hur jag upplever drogsituationen i Lagan. I egenskap av tidigare ungdomsledare i Svenskakyrkan i en av församlingarna i Ljungby kommun.

Tanken är att jag ska presentera lite hur jag ser på det som sker i vår kommun. Och jag måste säga att det är ett svårt uppdrag att säga något framförallt så är det ett tungt och jobbigt ämne som kräver hårda tag men samtidigt, så vet jag av bitter erfarenhet att det år svårt att nå fram till en person som redan har gått ner sig i sprit och drog träsket..

Och just nu är det 11- 14 åringar jag talar om. Vilket är ett mycket känsligt kapitel. Men jag får återkomma efter att har haft min pressentation.

Läs också andra bloggar om: alkohol, droger, personligt

Popularity: 24% [?]